Man kan börja med att andas djupt. Låta kroppen svälla upp och ut. Ta plats och fylla rummet. Låta kroppen njuta av syret och sen sakta sakta blåsa ut det.
Det är svårt att stressa om man andas med djupa lugna andetag. Liksom att det är svårt att komma upp i varv om man andas som när man sover. Du kan genom att tvinga kroppen att ta djupa andetag lurar den till lugn.
Likaså kan du genom
att frammana minnen från en plats där du känt dig lugn, kan du lura hjärna och kropp om att vara där igen. På så sätt kan du känna dig lugn i en situation som egentligen är stressande.
Genom att ta fram gamla minnen i nya situationer kan du skapa minnen av lugn - fast på en ny plats. För minnen är - en känsla kopplad till en sinnesstämning i en situation. Det finns inget minne som är samt eller falskt och de kan förändras.
Du kan alltså ändra på minnen. Du kan välja att ljus och känslosätta dem med nya vinklar.
Inget är rätt eller fel - det är bara du som kan ändra och förbättra gamla minnen. Men det är faktiskt möjligt att göra dem där hemska erfarenheten till något som gjorde dig erfarnare. Lika väl som du kan ta bort den extrema lyckan ur ett minne genom
att intala dig att det inte alls var så kul eller att du var så glad.
För minnen är manipulerbara och privata. Det du minns från ett och samma tillfälle behöver inte alls vara samma sak som den som stod bredvid dig i samma ögonblick minns. Ju fler gånger du tänker tillbaka - ju mer kan du förändra minnet från där och
då.
Hur många av oss minns inte saker från vår barndom som vi egentligen bara fått återberättade, men som senare faktiskt blivit minnen. Våra minnen! Likväl som vi oftast glömmer det som var rutin och hände ofta.
Vi minns det unika! Vi minns det extrema! Men vi kan välja hur vi minns det.