Så fram till här om veckan jobbade Skoja nära och i måttligt tempo -så kom dagen då hon under ett släpp, plötsligt blev intensivare, Inte bara tempot blev intensivare, svansen viftade, kroppen blir lägre, mönstret hon söker i blir snävare och plötsligt hittar
hon sin första orrhöna under en gran! Den flyger upp och längs med träden, Skoja följer efter i 5-7 meter, innan hon vänder tillbaka och jagar av marken där hon fann hönan igen. Inser att det är tomt och får jobba vidare en stund.
Sen kopplade jag gick till en plats där Hagel tidigare gått upp en orrtupp. Så hon fick ännu ett släpp med vittring. Jag kopplade och tog henne med dit där Iza alltid hittade en kull med järpe och visst fanns det både vittring och spillnin. Så nu är vi
inne i en underbar fas😜 Jaktlust och löp - typ grattis trippel dos med krut och hjärnsläpp samtidigt 🤪🤪
Så idag var Dorit och jag ute och tassade i samma marker, Nej jag hoppades inte på att hitta fågel i december regnet, men vittring är ju aldrig fel att stöta på. Eftersom jag såg två järpar lätta när Hagel och jag var ute så jag visste vart vi kunde
hitta just det. Och visst hittade vi vittring, hörde dem och såg dem segla över trädtopparna. Det återstår att arom jag gjorde mig själv en tjänst eller en otjänst 😉
